scenkonst

topplänk.böcker

Kärlek och självmord på Grönland

Niviaq Korneliussen – Blomsterdalen
Niviaq Korneliussen

Redan i första meningen sitter en korp på korset vid kyrkogårdens entré och skvallrar om att det här inte blir någon direkt munter historia. Och det blir det heller inte. Senare läser jag att de svarta fåglarna förebådar död och olycka. Det är ett mångtal korpar i den roman som heter Blomsterdalen och är skriven av grönländska Niviaq Korneliussen (född 1990), och som hon fick Nordiska rådets litteraturpris för 2021. Här stiligt översatt av Johanne Lykke Naderehvandi (före detta Holm). Korneliussens första roman (Homo sapienne, 2014) nominerades till priset, och med sin andra fick hon det alltså. En uppenbar begåvning. Läs mer

Spelet om hur en människa bryts ned

Adas Teater i samarbete med Kryly Khalopa Theatre från Belarus
ur Mama Zoya, Adas teater

Det ligger en dokumentär på SVT Play just nu, När våren kom till Butja, som ger en utmärkt fond till den misär krigen Ryssland för gentemot sin omgivning medför och de mänskliga konsekvenser de får. I Adas Teaters föreställning Mama Zoya, Belarus, porträtteras ett kvinnoliv i en tidigare fas av förtrycket i skuggan av ett samhälle i förfall där tre skådespelerskor, Fia Adler Sandblad, Lisbeth Johansson och Sviatlana Haidalionak med rockkonsertens energi berättar historien om hur flickan och så småningom kvinnan Zoya genomlever en kamp i umbäranden som är svåra att omfatta för den som fullständigt skyddats från sådana verkligheter. Läs mer

70-talets vänsterdrömmar – vart tog de vägen?

Proggmusiken förkroppsligar på många sätt 70-talets politiska vänsteruppsving. Vi låter den feministiska gruppen Röda Bönor från Lund ange tonen för vårt tema. Den här sidan ligger uppe med anledning av vårt öppna möte på Majornas bibliotek i Göteborg. Där hade vi bland annat ett samtal med en av originalbönorna, Kjerstin Norén. I övrigt talade vi tillsammans med en engagerad Läs mer

Idrott som verktyg för 70-talsvänstern

Vänsteruppsvinget efter 1968 började med en global kamp mot den amerikanska imperialismen i Vietnam. Snart nog spred sig både formerna för organiseringen av kampen och vad som betraktades som politiskt. Livet blev alltmer politiserat. Läs mer

Tältprojektets utopiska spår

Sommaren 1977 turnerade ett originellt sällskap runt i ett vackert blått cirkustält. I Tältprojektet samlades folk från den alternativa och progressiva musik- och teatervärlden i en gemensam musikteater-manifestation. Det som visades vad fyratimmarsföreställningen Vi äro tusenden, som handlade om arbetarklassens och arbetarrörelsens hundraåriga historia. Läs mer

När drömmar slår in…

Samtal med ett antal ungdomar kring köksbordet. Lite uppgivet konstaterar ungdomarna att saker inte blir bättre. Klimat, fred och demokratiska värden hotas. Läs mer

Sprängkullen – Ett vibrerande hus i centrum

Sprängkullen var ett allaktivitetshus i Göteborgs centrum. För många av oss som var aktiva där innebar engagemanget där att drömmar om att vara en del i en gemenskap, solidaritet och möjlighet att  utifrån egen kraft bygga upp verksamheter kunde förverkligas. En dröm som under en period slog in. Läs mer

Bröd och Rosor- kvinnobokhandeln en del av kvinnorörelsen i Göteborg

”Vad den arbetande kvinnan vill ha är rätten att leva, inte bara existera – rätten till liv på samma sätt som den rika kvinnan har rätt till liv, och solen och musiken och konsten. Det finns inget som den ödmjukaste arbetaren inte också har rätt till. Arbetare måste ha bröd, men hon behöver också rosor.” — Rose Schneiderman, 1912 Läs mer

En pånyttfödelse – av Evert Taube!

Fia Ekberg och Maja Heurling – Vi och Taube

Det är inte gjort i en handvändning, att förvandla ett nationalhelgon, en legend som Evert Taube till ett oskrivet blad, där man på fri hand tecknar sin egen historia, fritt och frejdigt använder de sånger som blivit ’allas egendom’ till en ny berättelse om kvinnan och mannen och till sist även åstadkommer en reaktion som går som en chockvåg genom publiken. Läs mer

En vandring från plats till plats

Rosa Liksom – Älven
Rosa Liksom, fotograf: Pekka Mustonen

”… och snart är vi lyckligtvis utomlands och får dansa varje dag om vi så vill och vi får äkta galoscher, där i väst råder rikedom och folk är flinka, männen går omkring i filthatt, herrskapens bord dignar av sockrad mat och husen är stora, till och med den slagna säden är två gånger längre och tjockare till axet än den oslagna här och på butikshyllorna finns allt som vi fattiglappar och slitvargar inte ens kan drömma om.” Läs mer