Är de funktionshindrade personerna på scenen riktiga skådespelare? Det är sådana frågor som Matt Hargrave ställer i sin bok Theatres of learning disability: good, bad, or plain ugly? Hargrave har följt flera teatrar där personer har en vad vi skulle kalla utvecklingsstörning eller ett intellektuellt funktionshinder samtidigt som de har en viktig roll i uppsättningen. Läs mer
I en debattartikel i Dagens Arena den 28/11 föreslår Birgitta Löwander att de kommunala skolorna i utsatta områden borde bedriva undervisning på engelska. I princip är jag bara överens med Löwander på en punkt, nämligen att bostads- och skolsegregeringen är ett växande problem i Sverige och att detta problem har ökat till följd av det fria skolvalet och expansionen av friskolor. Men hennes förslag till lösning är helt befängt. Läs mer
Det är alltid vanskligt att skriva folk på näsan och att jämföra olika uttryck för kultur. För hur ska man kunna jämföra en fotoutställning med en teaterföreställning? Därför aktar jag mig för att skriva ”årets bästa utställning” som rubrik. Men ”viktigaste” är inte lika laddad som ”bästa”. Så missa inte Nordiska museets pågående utställning Arktis – medan isen smälter om du får tillfälle till ett besök i Stockholm. Läs mer
Häromdagen fick Greta Thunberg pryda Time Magazines omslag. Skälet till detta var att hon hade utsett till ”person of the year”. Något som ingen annan svensk lyckats med tidigare, varken Kungen, Kamprad, Zlatan eller Bergman. Vid åsynen av Greta på omslaget flöt en massa minnen upp, dels från de många hyllningarna och dels från de många hånen av denna unga tjej. Minnesbilderna härstammade framförallt från sociala medier, fora där vem som helst kan yttra sig, närsomhelst och hursomhelst. Läs mer
Något är det med de superrika och deras till synes ändlösa rikedomar. Något som fascinerar, förför och förfärar. Männen (för flertalet har snopp) med så många lyxbilar och lyxyachter att de sällan hinner användas. Män omgivna av ryggdunkare, lismare och finansiella hyenor. Männen som väcker beundran och fjäsk, avsky och avund, om vartannat. Läs mer
Ramlar man ned framför TV:n efter välförrättat värv sent på eftermiddagen, kan man sugas in i två program på TV 3 som bjuder på enastående nonsens av snarlikt slag: först Svenska Hollywoodfruar, därefter Lyxfällan. I den förra tycks deltagarna inte ha en susning om vilka verklighetskarikatyrer de förvandlats till, i den senare krälar stackars offer i stoftet genom en kusligt växande självinsikt om att ”det är ju inte klokt”, ”det är för dj-t”, ”det trodde jag aldrig…” osv, osv. Läs mer
En absurditet kring kön och identitet har intagit Göteborgs Stadsteaters Studio. Det enda konkreta är själva spelplatsen, ett frukostrum på ett anonymt företag. Därutöver en hysterisk anpassningskarusell som inte riktigt lyckas nå på djupet, trots gott skådespeleri och en hel del dramaturgisk upprepningskomik. Läs mer
Stig Dagermans roman ”Bränt barn” som kom ut 1948, här i amerikansk-engelsk översättning från 2013. Översättaren är lärare på universitetet i Oregon och har studerat skandinavisk litteratur och film. En nattfjäril som dras till eldens låga, är titeln på engelska. En nattfjäril som ju är detsamma som en mal som finns i garderober. Läs mer
Det sägs ofta att vi lever i hjärnans århundrande, ett påstående som tydligt avspeglas i den senaste tidens bokutgivning där neurovetenskap hamnat i förgrunden. Mest medialt framträdande är överläkaren i psykiatri Anders Hansen, numera känd genom den uppskattade SVT-serien Din hjärna som gått under hösten. Läs mer
