scenkonst

topplänk.böcker

utbildning

Nora Lorek, årets fotograf

Parad av samhällsgycklare

Peter K Andersson – Komikerns historia
Bild: Peter Andersson.

Humor och skratt kanske inte är det första som kommer till oss i dessa dystra och dävna coronatider. Men humor och skratt spelar en viktig roll, såväl på individnivå som för samhället i stort. Och bakom humorn finns inte sällan ett stort allvar – ett skruvat sanningssägande och en skrattspegel som utvecklats till en stor konst av gycklare, narrar, clowner och komiker genom tiderna. Läs mer

Kulturtips i coronatider (9)

Bild: Jan Myrdal

Efter ett tillfälligt avtal mellan upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access och Kungliga biblioteket (KB) blir det gratis att läsa svenska dagstidningar på nätet. Tillgängligheten gäller i första hand under april månad. Det är den pågående pandemin som öppnat för denna möjlighet, när biblioteken inte längre fungerar som normalt. Läs mer

Viktigt, men spretigt och lite tunt

Peter Pomerantsev – Det här är inte propaganda (Kriget om sanningen)
författarfoto

Låt mig uttrycka det först som sist – det här är en problematisk bok att recensera.

Det är en intressant bok, Peter Pomerantsev är en intressant skribent och ämnet/ämnena är högaktuella. Han skriver om trollfabriker, om kampen för demokratin, om modern krigsföring där informationskriget oftast är viktigare än det reella kriget på marken, om en värld där det inte längre finna visioner att slåss för, om vem som bestämmer dagsordningen och identifierar vad och vem vi tillhör och i vems intressen och slutligen några funderingar om framtiden. Läs mer

Våldet oavbrutet närvarande

Arazo Arif – mörkret inuti och fukten
författarfoto

En så otidsenlig sak som att behöva sprätta upp en ny bok. Så jag sprättar, men inser tämligen omgående att jag använder en för vass kniv, det blir alldeles för fina snitt. Borde man inte sprätta så man ser såren och ärren? För här finns både sår och ärr  ”alla som någonsin varit inne i mig har lämnat sårskorpor och ärr efter sig”.  Det är en obehaglig bok som Arazo Arif skrivit, mörkret inuti och fukten. Dikter som stundvis balanserar på gränserna, men som ofta trillar över dessa gränser. Ner i obehaget. Läs mer

Vårt liv som rovdjur

Lina Gustafsson – Rapport från ett slakteri
Vinjettbild: Lina Gustafsson

Vi lever tillsammans i Världen, tillsammans med en massa överenskommelser om vad vi anser vara sanningar. Det finns oskrivna regler om vad som kan betraktas som sant i en given civilisation. En kultur definieras av de berättelser som ska försanthållas. Människans är ett djur som existerar i dialog, som definieras av den berättelse vi finns inom, som vi råkar födas in i. Läs mer

Medvetandet möter världen omkring oss

Ulf Danielsson – Världen själv
Vinjettbild: Ulf Danielsson

Den teoretiska fysiken fascinerar genom att förena de stora kosmiska skeendena med de allra minsta subatomära partiklarnas många gånger mystifierande karaktär. Läs mer

Kulturtips i coronatider (8)

Vinjettbild: Ludwig van Beethoven

Ludwig van Beethoven fyller 250 år och det ordnas många festivaler och konserter under året, inte minst i fördelsestaden Bonn. Mest kända av hans musikaliska verk är symfonierna, där en av de mest kända av dem är nummer nio, som ofta kallas Europahymnen. Ett mindre känt musikstycke är Wellingtons seger. Läs mer

En skärgårdstragedi

Vinjettbild: Thomas Larsson.

”Fyrbåken” är ett familjedrama som sträcker sig från 1700-talet till våra dagar och varierar temat om hur tidigare generationers gärningar slår tillbaka mot de efterkommande. Läs mer

I allas vår gemensamma förskingring

Vinjettbild

I de stängda biografernas tid kan vi på SVT Play respektive Netflix ta del av två massiva filmkonstverk som berör judisk chassidism, en rörelse relativt samtidig med en motsvarande inom den kristna sfären, likaledes präglad av stränga regler och antimodernism, likaledes byggd på samarbete och nära grannskap, den som kallas amish. Läs mer

Fragmentariska associationer och ord

Elis Monteverde Burrau – De äter ur din hand, baby
författarfoto, fotograf: Militza Monteverde

Jag inleder med ”EN GIFTIG BRASKLAPP”. För det kan mycket väl tänkas att jag inte räcker till för det här jag har läst. Elis Burrau väger sextioåtta kilo, och trots att jag är cirka tio kilo tyngre väger jag möjligen alldeles för lätt. Han lånar kanske Cindy Shermans identitet, jag lånar antagligen min som skrivare och dricker ungefär två muggar kaffe per dag. Men sällan svart. Det här är en recension. Det här är ingen recension. Men vem fan bryr sig? Läs mer