scenkonst

topplänk.böcker

Med Gud som maktmedel – om anabaptisternas väg från uppror till skräckvälde

Steve Sem-Sandberg – De heligas stad
Steve Sem-Sandberg

Efter en (mästerlig) utflykt i lite annan tematik med Oceanen från härom året, återkommer Sem-Sandberg här till det slags sceneri som på bokens baksida omtalas som ”det europeiska vansinnet”. Det slags besatthet som civiliserade och kultiverade människor kan dras med i och uppfyllas eller omsvepas av tills allt av besinning och värdighet villigt lämnas därhän och allt som är någonting värt raseras och förintas. Som under reformationsstridernas 1500-tal, när en extrem anabaptistisk sekt, omnämnd som vederdöparna, tar över den tyska staden Münster i ett folkligt uppror mot det korrupta och förljugna Heliga romerska kejsardömets värdsliga och kyrkliga institutioner. Läs mer

Roligt, sorgligt och poetiskt
om en liten flickas värld

Malin Isaksson – Den oändliga flickan
Malin Isaksson Foto: Johanna Arnström

Malin Isaksson debuterade 1995 med den prosalyriska Tiden skulle komma att röra vid mig. Sedan har det blivit ett flertal böcker, senast romanen Jag är Istanbul 2020, och biografin över hennes farmor, författaren Ulla Isaksson, i Boken om U (2023). I debuten fick vi vara med i ett barns inre och yttre världar, och i den nyss utkomna tunna romanen Den oändliga flickan, är vi tillbaka där. I två-tresidiga ”kapitel”, på ett ofta drastiskt språk är vi inne i Molly Eriksson Blooms huvud och hennes sista tid på förskolan Kosmos och avdelningen Mångrus där Amazonerna Lotta, Mio, Mella och Fredrika också går. Läs mer

Norénskt avsked likt ett sorglustigt drömspel

Göteborgs stadsteater – Communion
Communion foto Ola Kjelbye

En sista ordfäktning av märket Lars Norén. Det gäller en av de tre pjäser som hittats på hans skrivbord efter hans död. Ett pjäsmanus som befäster hans förmåga att göra människor synliga genom sitt sätt att vara, iaktta och samtala. Communion, som ju betyder gemenskap, artar sig till ett körverk av röster mellan en grupp slumpvis samboende människor, kanske lite tillfälligt psykiskt dysfunktionella, i en sorts uppehållsrum i någon form av institution.allt medan vemodet sänker sig. Läs mer

Storslagen Miss Saigon med färgstarka rolltolkningar

Göteborgsoperan – Miss Saigon
Miss Saigon

Det kan man kalla en dunderkarriär. Från Idol 2016 till musikaldebuten 2023 som den grönsminkade häxan i Wicked på Göteborgsoperan till att därpå maxa med ännu en titelroll där i musikalen Miss Saigon. Svårt säga annat än att 25-åriga Feline Andersson är ett fynd också för den rollen med sin oskuldsfulla framtoning, sin klangrikt nyanserade och omfångsrika röst. Så är hon också i gott sällskap med inte minst Timothy Garnham som hennes olycksbringande kärlek Chris och övriga namngivna i dramat. För drama är det, inte minst musikaliskt. För att inte tala om den överdådiga, sinnrika, tid- och platsspecifika scenografin och kostymeringen! Läs mer

Slagkraftig spänning

Paul Thomas Anderson – One Battle after Another
One Battle after Another

Nagelbitande spänning från början till slut, med en komisk skildring av två extremer. Läs mer

En oväntad vänskap och ett liv som får ny fart

Ocean Vuong – Kejsaren av Glädjen

Hai är en pillerknaprare som smiter från det mesta. Han säger till sin mor att han äntligen tänker ta tag i sitt liv och börja på läkarlinjen i Boston, han lämnar hemmet och modern men åker inte till Boston. Istället vimsar han omkring i ett tomrum innan han en dag står på en bro med planer på att hoppa. Läs mer

Teatern som en dröm –
förverkligad i egenskap av skådespeleri

Göteborgs Dramatiska Teater – Två små vita bollar av celluloid med blå ränder
Erik Åkerlind Göteborgs Dramatiska Teater Jag har länge upplevt Göteborgs Dramatiska Teater som ett enastående fenomen, ett ständigt pågående arbete mot en poetisk/musikalisk grundform som man inte finner motsvarigheten till någon annanstans. Ett viktigt inslag i detta grupparbete är skådespelaren Erik Åkerlind och hans samarbete med regissören Hans Blomqvist, som här återigen tagit sig an författaren Franz Kafka i hans egen Läs mer

Tragikomiskt familjedrama
där skrattet förblir oförlöst

Göteborgs stadsteater – Katt på hett plåttak
Katt på hett plåttak

Det är inga intagande kvinnoporträtt precis som gestaltas på Göteborgs stadsteaters stora scen, där nu Tennessee Williams klassiska drama från 1955 fått något av en nystart i en tidsanda 70 år efter urpremiären i New York och premiären samma år på denna teaterscen om den krisande familjen Pollitt, splittrad av frågor kring arv, förljugenhet, sprit, barnlöshet och homosexualitet. Läs mer

Personligt om musiken och politiken

Göran Greider – Härifrån kommer musiken

Denna bok handlar om Göran Greiders liv med musiken. Om att lyssna och hitta vägen till fred och frihet. Den klassiska repertoaren står i centrum, men vi möter även Bob Dylan, David Bowie och Bruce Springsteen. Liksom Avicii och Tomas Ledin. Läs mer

En lysande uppföljare

Mikael Yvesand – Våran pojke
MIKAEL YVESAND

Yvesands prisade och originella debut, Häng City, från 2022 drevs av det träffsäkert både vilsna och valpigt självsäkra tilltalet i den unge berättarens språk, liksom dialogerna i pojkgänget som drev runt i en tom sommarstad i väntan på högstadiet. En värld av bråddjup tristess blandad med bisarr surrealism mitt i all påtaglig vanlighet, som ofta blev absurt komisk och ibland mörkt hotfull – precis som den vuxenhet som väntar en växande pojke. Tonfallet återkommer inledningsvis i den här lysande uppföljaren, där berättarperspektiven är flera men berättarna vad det lider alltmer oklara. Läs mer