1972 kom boken Från Platon till Lenin ut, skriven av Sven-Eric Liedman. I augusti kommer den 7:e större bearbetade upplagan ut, med titeln Från Platon till demokratins kris. Sven-Eric Liedman berättar om huvuddragen i tillägget 1: Den nya nationalismen. Läs mer
1972 kom boken Från Platon till Lenin ut, skriven av Sven-Eric Liedman. I augusti kommer den 7:e större bearbetade upplagan ut, med titeln Från Platon till demokratins kris. Sven-Eric Liedman berättar om huvuddragen i tillägget 2: Miljön och klimatkrisen. Läs mer
1972 kom boken Från Platon till Lenin ut, skriven av Sven-Eric Liedman. I augusti kommer den 7:e större bearbetade upplagan ut, med titeln Från Platon till demokratins kris. Sven-Eric Liedman berättar om huvuddragen i tillägget 3: Demokratins kris. Läs mer
Med I lågor befäster Naomi Klein sin ställning som ledande röst för en samhällsförändring där beroendet av fossila bränslen upphör samtidigt som en på humanitära och demokratiska grunder baserad global civilisation tar form. Läs mer
Hur ska vi hantera framtiden? Så kan man beskriva kärnan i den nyutkomna boken Slaget om framtiden, skriven av akademikerna Jenny Andersson och Erik Westholm. För framtiden är mer aktuell och omstridd än någonsin, vilket framförallt beror på klimathotet. Läs mer
Det blir senhöst och på nyheterna rapporteras om bränderna i Kalifornien, som enligt uppgift blir allt värre. Nu senast har 50.000 personer evakuerats från sina hem norr om Los Angeles, i en brand som föregåtts av många tidigare bränder. Läs mer
Under den privata äganderättens era hävdas att den enskilde ägaren har exklusiv rätt att bestämma över sina tillgångar. Det gör den starkt förknippad med den nuvarande klimatkrisen. Vi behöver en egendomsrätt som sätter det gemensamma främst, som inte begränsar utan istället stöttar samhälleligheten. Annars kommer den nuvarande klimatkrisen att utvecklas till en förintande klimatkatastrof, skriver Lars Jadelius. Läs mer
Hur ska det gå med klimatet? Vilken framtid har mänskligheten att vänta? Det är frågor som sysselsätter oss i allt högre utsträckning. Många gånger upplever vi det som en kamp mot klockan och mot våra trögrörliga värderingar. Men tänk om det redan är för sent att bromsa en annalkande kris – då blir framtidsscenariot radikalt annorlunda. Läs mer
Del 1. Att tyska soldater gjorde sig skyldiga till övergrepp mot civila i Östeuropa, som i Polen och Sovjetunionen, är väl känt. Mindre omskrivna är de grymheter som begicks i exempelvis Frankrike. Men även dessa illdåd måste ständigt återberättas för att hålla historien levande. Läs mer
Del 2. Det skulle dröja nio år innan juridikens kvarnar malt färdigt och rättegången mot de ansvariga för massakern i Oradour kunde börja. Den inleddes i januari 1953 vid militärdomstolen i Bordeaux. Merparten av de åtalade var osannolikt nog fransmän från regionen Alsace (på tyska Elsass). Hur kunde det komma sig? Och vilka konsekvenser fick det? Läs mer