Lär känna en polsk poet

Adam Zagajewski är en av det nutida Polens främsta poeter. Vid slutet av 60-talet påbörjade han sin litterära bana och anslöt sig vid den tiden också till gruppen ”Nya Vågen”/”Generation 68”. Gruppens mål under parollerna ”säg sanningen” och ”tala direkt” var bland annat att förnya polsk litteratur i sanningens och realismens tecken och att demaskera propagandans språk. Läs mer

Underkant – nr 1 2005

Den skarpa februarisolen förmår ej genomtränga dimman i Hanne Sundins dikt. Kanhända kan dimman lätta först när diktens ord fokuserar på den?
/Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer

Göran Palms slingriga resa till Smygehuk

Att man aldrig lär sig; böcker ska man aldrig låna ut. När jag läst den fjärde och sista delen av Göran Palms jätteberättelse Sverige En vintersaga tänkte jag på mitt fiffiga vis kolla i de tidigare delarna för att se om något i språk och temperament förändrats under de mer än tjugo år som gått sedan den första delen kom. Det var just denna första del som var borta, och jag vet varför, där finns en beskrivning av Palms litterära verktyg, blankversen, som jag fann så oerhört elegant, fyndig och lärorik att jag tyckte alla borde läsa den. Och ja, man får skylla sig själv. Läs mer

Höjdhoppets koloniala globalisering

När vita resande kom till Rwanda i början av 1900-talet mötte de en kultur som de inte förstod. De såg bland annat män som hoppade sensationellt högt. Några såg framtida medaljörer i OS. Men för de infödda ingick de höga hoppen i ett helt annat sammanhang. Kolonisatörerna förstod ingenting.
[vissa danska ord finns öersatta inom parentes] Läs mer

Musikens globala röst

Varje dag på min väg till biblioteket passerar jag en liten butik som heter World Music. The Oasis of Music from Asia, Africa. En morgon hoppade jag av cykeln och gick in för att se vad som egentligen menades. I skivställen kunde man hitta musik till och med från de allra minsta länderna i Afrika och Asien. De flesta inspelningarna var producerade i London eller Paris. Läs mer

En brun berättelse om Sverige

Heléne Lööws bok Nazism i Sverige 1924-1979 sätter punkt för 20 års forskning. Under dessa år har hon blivit den självklara experten när det gäller svensk nationalsocialism. I och med hennes nya bok befäster hon utan tvekan denna position. Hennes nya bok är ett livsverk med hög ambitionsnivå. Boken är späckad med fakta, årtal och namn, men också berättelser om de personer som varit en del av den marginaliserade rörelse som i boken ges ett ansikte. Läs mer

Världskultur fångat av ett museum

Är världskultur något av en einsteinsk blick över universum, där allt ser likadant ut varifrån man än blickar? Eller är det en mängd lokala kulturer som lyser upp kulturhimlen? Vi söker svaret på det nyöppnade Världskulturmuseet i Göteborg. Intervju med museets chef Jette Sandahl. Läs mer

Kritikakuten

Läs mer

Ingår kebab i danska kulturarvet?

Är det stor skillnad mellan danskar och svenskar? Den tanken blir aktualiserad då och då, som nu när den danske kulturministern Brian Mikkelsen har sjösatt ett projekt som syftar till att stärka det danska kulturarvet. Läs mer

Hög tid att skrota samhällsvetenskapen!

Samhällsvetenskap som begrepp föddes kring 1880. Politiska ekonomi och statslära blev nationalekonomi och statsvetenskap. De nya ämnena sågs som förbundna med både den moderna naturvetenskapen och samtidens progressiva ideologier. Liberalerna hyllade den nya läran om marknadsharmoni. Arbetarrörelsen byggde sin ideologi på Karl Marx förment vetenskapliga lära. Konservativa och statssocialister hämtade inspiration från tyskimporterad socialwissenschaft. Läs mer