Krut extra billigt – prenumerera nu!

Utbildningsdebatterna har böljat genom åren. Krut – Kritisk utbildningstidskrift – har varit pådrivande sedan starten vid mitten av 70-talet.

Idag drivs debatten alltför mycket av politiker som mer sneglar till röstfiske än till bildningens villkor bortom retoriken. Krut behövs därför mer än på länge som en kritisk röst i utbildningsdebatten.

Nummer 117 har tema Kunskapssyn och beräknas komma från tryckeriet i maj. Albas redaktion ingår även i redaktionen för Krut. Alba kan därför erbjuda ett specialpris för dig fram till nästa nummer 9 juni.

I detta nummer av Alba bjuder vi på fyra av de texter som kommer att finnas med i nästa nummer av Krut. Resten låter vi bli en överraskning för Kruts läsare. Vi tror inte att du kommer att bli besviken.

Utgivning 4 nr/år
Normalpris 200 kr/år
Tillfälligt erbjudande 150 kr/år

Sätt in pengarna på pg 70 89 89-9 (Krut)
Notera ”Alba-läsare” på inbetalningen.
Erbjudandet gäller inte institutioner (240 kr). Läs mer

Klassamhälle i nya kläder

I mina händer fick jag någonting så konstigt som en välformgiven och riktigt snygg lunta med empirisk grundforskning av högsta kvalitet. Ämnet är klass och författaren heter Stefan Svalfors. Boken är egentligen inte särskilt spännande eller ovanligt välskriven heller. Men bakom denna skrift ligger ett hantverkskunnande och en grundforskning som är oerhört imponerande. Läs mer

Vad händer om ingen bryr sig om idéer?

Följ med på en hisnande resa från katedralen i Cefalù och en liten stad i Sicilien. Från andens och böckernas värld till frågan om humanioras roll i dagens samhälle. Läs mer

Underkant – nr 2 2005

Under temat Kunskapssyn kommer en mustig dikt av Björn Eriksson. Frågan är kanske om kunskapen även om mäns känslor kan vara bristfällig ibland.
Red/Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer

Kritiskt tänkande eller flum?

Kritiskt tänkande är bra. Men om det drivs alltför långt i vissa riktningar riskerar det att slå över i sin motsats. Så har skett inom den kanske starkast växande idéströmningen i humaniora och samhällvetenskap de senaste årtiondena. Denna dyker upp i många olika skepnader och bär en rad olika namn: till de vanligaste hör socialkonstruktivism och postmodernism. Läs mer

Avrättning med ifrågasatta mördare

Mordet på 19-årige Radu Acsinia i Rinkeby tunnelbanestation den 26 februari 2002 var en avrättning. Han sköts ned med elva skott på nära håll. De sista tre kulorna avlossades mot den liggande 19-åringens huvud, mot vänster öra, kindkota och tinning, på bara några decimeters avstånd. Läs mer

Våld, hämnd och kärlek

Joyce Carol Oates är fascinerande produktiv. Det strömmar böcker från henne. Oftast stora tjocka volymer. Den senaste är dock en liten tunn och till synes oansenlig sak. Historien i den skulle kunna vara en sidohistoria ur ett av hennes mer omfattande verk. De som ibland brukar vara så omständliga att man blir otålig vid läsningen. Läs mer

Viktigt ha rätt fokus för alla tidskrifter

Jag var i Krakow i förra våren. I samband med detta fick jag höra en historia från tiden före murens fall. Det härjade en influensaepidemi i staden och kön till apoteket var lång. Alla behövde penicillin. Kön ringlade sig ut på gatan. Problemet var att penicillinet höll på att ta slut. Det räckte bara till tio personer och i kön stod det tjugo. Den salomoniska lösningen blev: Vi delar på det som finns. Alla får lite. De tjugo personerna fick dela på penicillin till tio. Resultatet var naturligtvis att ingen blev frisk. Läs mer

Bildning för vår tid

Bildning är inget självklart begrepp. Vad är skillnaden mellan bildning och utbildning? Det finns flera sätt att se på detta. En opolitisk vetenskapscentrerad och en mer demokratisk. Men Kants ord om ”den myndiga människan som vågar använda sitt eget förstånd och är beredd att i samverkan med andra aktivt verka för sina ideal” skulle kunna vara ett bra riktmärke för skolans bildningssträvanden. Läs mer

Maffian är redan här

Från Siciliens vilda trakter till den amerikanska maffians dödsryckningar och den italienska processen, lyder undertiteln på försättsbladet.
Lite prärieromantik kan man ana däri. Även om avskyn för den organiserade brottslighetens konsekvenser tydligt lyser igenom i författarens bisatsmarkörer. Men visst finns hos många, liksom hos mig själv, en underlig form av skräckblandad förtjusning för företeelsen.
Och det går väl an att betrakta det hela på håll. Och att se det på film, som i de välgjorda Gudfadern-filmerna med Marlon Brando och Al Pacino. Men det handlade ju mycket om förr i tiden. Idag då? Läs mer