Hur beskriver man ett lidande? Hur recenserar man någons sorg, låt vara en fiktionerad sådan? Tolv tretton år efter den uppmärksammade debuten med Suggestioner utkommer Marie Darrieussecq med en ny roman, Tom är död, i smidig översättning av Kristina Ekelund. Läs mer

Jag känner en ubåtsofficer, som brukar säga att han får ping när han kommer underfund med något som verkar knepigt att begripa eller så svårgenomträngligt för det vardagliga tänkeriet att man måste lägga in en analytisk överväxel för att reda ut vad det handlar om. Läs mer

En bok som innehåller två till synes olika texter prosalyrik men med vissa, eller rentav stora, starkt tematiskt förenande element är inte något som med säkerhet bara löser sig av sig självt. Förutom att det måste finnas en någorlunda välvillig och självarbetande läsare på plats kan sammanslagningen ändå bli problematisk. Om jag glömmer dig blir jag en annan av Ida Linde är nog en bok där denna hopsättning inte riktigt är självklar. Läs mer

Efter mer än trettio år som romanförfattare, lyriker, artist, kompositör och konstnär debuterar Ulf Lundell som pjäsförfattare, står att läsa på bokens bakflik.
Något han borde ha låtit bli, lägger jag till. Läs mer

Äntligen! Någon som berättar med bilder. Äntligen personer man kan förstå. Stora uttrycksfyllda detaljerade teckningar, ansikten framför ritade personer som tycker och känner saker när de tittar på varandra. Långa ordlösa passager där det bara händer saker. Små saker händer väldigt mycket. Bilderbok för vuxna. Spänning och stämning utan prat så man kan koncentrera sig på blickar som skiftar, händer som rör sig, kroppsställningar, fokus. Läs mer

Det är första sidan som fixar en bok. Om första sidan är bra läser man den andra, tredje osv.
Första sidan av Toffs bok är mycket bra. Det börjar med en presentation av Toff, en pojke i ett framtida ”Ståkkhålm”, han bor med sin morsa i ”Hornschtull”. Dom har en glasruta kvar och slipper tillbringa hela dagarna i komplett mörker för att slippa frysa ihjäl. På det viset lever man som ”skyfflare” eller ”knegare”, livrädd för ”fullmäktige”. Läs mer

Det finns böcker som är roliga eller intressant att läsa och dessutom roliga att recensera. Det finns böcker som är roliga/intressanta att läsa men hopplöst svåra eller tråkiga att recensera och så finns det de som är tråkiga, både att läsa och att recensera. Det här är en bok som visserligen är givande att läsa, om inte annat så för att den belägger det ett långt yrkesliv redan har gjort en medveten om, men som inte är så lätt att recensera. Läs mer