Blir EU mer demokratiskt nu?

Förra året var verkligen ett svenskt Europaår. Inte nog med att det var val till Europaparlamentet i juni, utan hela hösten var det Sverige som höll i EU:s ordförandeskapsklubba. Det blev dessutom ett ordförandeskapshalvår som kom att präglas av den långa processen för att försöka få Lissabonfördraget godkänt av alla medlemsstater, något som till sist lyckades och fördraget gäller därmed sedan den första december 2009. Läs mer

Teater mitt i urbana konflikter

En kompromisslös präst spelar David Bowie på elgitarr, en pingvin dansar i slowmotion och på ett tak bland rostiga paraboler blandar en fjäril kungfu, akrobatik och slapstick: välkommen till Angereds Teater! Läs mer

Stoppa slentrianmässigt bruk av engelska

Språklagen ”Språk för alla” antogs den 20/5 2009 och trädde i kraft den 1/7 samma år. Språklagen bygger i sin tur på utredningen ”Värna språken”. Språkförsvaret förhöll sig på flera avgörande punkter kritiskt till denna utredning i sitt remissvar och utvecklade sedan kritiken i en kommentar till språklagspropositionen. Men Språkförsvaret ansåg ändå språklagen på det hela taget representerade ett stort steg framåt, trots att den innehöll vissa försämringar jämfört med författningsförslaget i ”Värna språken”. Det var också symboliskt viktigt att språklagen antogs enhälligt av riksdagen. Därmed markerades att frågan var höjd över partipolitiskt käbbel. Läs mer

Kulturspaning i Göteborgsregionen

När 00-talet sammanfattades vid årsskiftet verkade de flesta kommentatorer vara eniga om en sak – stora genomgripande förändringar har skett under seklets första tio år – inte minst inom kulturens område. Mediernas kulturdebatt har i hög grad handlat om stora frågor som upphovsrätt, sociala mediers inverkan på kulturkonsumtionen, och inte minst, huruvida den borgerliga regeringens kulturpolitik innebär ett skifte i synen på kulturens roll i samhället. Läs mer

Historien om barnen som älskar Guiness rekordbok

Istermyrträsk, Norrlands inland. Det är sommar och det regnar. Abbe har tråkigt tillsammans med sommarkompisarna Antón och Nadja. Hon är på långt sommarlovsbesök hos mormor och morfar i byn som hennes mamma brukar beskriva som ”byn som Gud glömde”. Istermyrträsk andas glesbygdstristess och barndomsparadis på en och samma gång. För regnet och tristessen blir inte långvariga. Snart har ungarna hittat på och kommit igång med nya skojiga grejer att göra och berättelsen kan börja. De ska slå världsrekord. Och världsrekord blir det till slut, men inte förrän barnen kommer på vad just Istermyrträsk är mest lämpat att bidra med på världsrekordsfronten. Läs mer

Dårhus-skildring där inget är som det först verkar

Den blir så spännande, Allay Kennens ungdomsroman Dårhus. Efter ett tag går det inte att lägga den ifrån sig. Vilken bladvändare… och ändå störs jag i början av att boken har en ganska aggressiv eller påstridig ton, uttryckt av bokens jag, Lexi. Sedan inser jag att jag som läsare ska se förbi tonen i texten. Det är meningen att jag i stället ska lägga märke till vad jag faktiskt läser. Som en god lyssnare bör göra i mötet med en medmänniska. Man ska inte bara utgå från hur personen talar, klär och för sig. Läs mer

Tio år av scenkonstbevakning

Grattis Nummer! Tio år av texter, bilder och videoklipp om scenkonst publicerade på nätet. Det har blivit en imponerande mängd. Och kvaliteten är genomgående hög. Vi lyfter på mössan och läser med nöje er jubileumsbok. Läs mer

Glänta & Jag – Konstens politiska möjligheter

Ett konstverk – en text, en bild, en låt, en pjäs eller vilken estetisk skapelse som helst – utgör alltid ett påstående. Även om konstnären inte har som avsikt att kommentera något, speglar verket en föreställning om samhället och världen. Enligt filosofen Jacques Rancière finns det ingen opolitisk konst. Däremot finns det konst som står utanför, som för in något nytt på scenen och ändrar sakernas tillstånd, medan annan konst upprätthåller den rådande maktordningen. Konsten talar på en sinnlig nivå. På ett annat sätt än det rationella argumenterandet erbjuder den frihet, fantasi och olydnad. Läs mer

Värdskapet på Göteborgs Konsthall

Vilka strategier använder sig dagens kulturinstitutioner av för att närma sig de politiska kraven? Hur går man tillväga för att visa på sin sociala relevans och för att försöka öka besöksstatistiken? En strategi kan hittas på Göteborgs Konsthall. Här har besökarna i utställningshallen tillgång till kompetent personal som fungerar både som bollplank och informationsbärare. Meningen är bland annat att fördjupa den enskildes konstupplevelse samtidigt som man vill avdramatisera mötet med samtidskonsten. Läs mer

Lanternan på Glasberget

På 1950-talet gick kor och hästar och betade på det berg som Frölunda kulturhus ligger på idag. Efterhand kom berget att bli tillhåll för traktens dagdrivare. Där satt de dag ut och dag in och för varje öl som tömdes, tillkom ytterligare en glasflaska på bergssluttningen. Av den anledningen började platsen snart kallas Glasberget. John Snis, arkitekten som skapade kulturhuset ritade det så att det skulle lysa likt en lanterna över Västra Frölunda, med andra ord lanternan på Glasberget. Läs mer